”Innerstaden måste växa ihop med förorten”

Inger-Siv svarar på Bo Madestrand kolumn i dagens DN (pappersupplaga) på "Idé och kritik"

Nacka den 18 mars 2010

Dagens Nyheter
Kulturredaktion Bo Madestrand

Ämne: ”Innerstaden måste växa ihop med förorten”
Med anledning av Er kolumn på ”Idé och kritik” i DN den 17 mars har jag följande kommentarer.
”…Stockholms innerstad har blivit en etniskt rensad enklav för en välbärgad elit. Det gör staden likriktad, tråkig och provinsiell.”
Visst vore det önskvärt om det blev lika roligt i innerstaden som det är i Husby, Rinkeby, Tensta m fl m fl berikade och berikande förorter.
Något att se fram emot är t ex kat-försäljning på Hötorget precis som på torget i Rinkeby.
Det rika och segregerade Östermalm skall givetvis inte skonas. Varför inte bygga om Östermalmshallen till en moské? Saudiern Sheik Mohammed al-Almoudi har ju redan köpt och rivit den fastighet på Östermalmstorg, där den anrika Folkan-teatern en gång låg. Al-Almoudis byggbolag Peab bygger nu ett kontorskomplex med galleria så ”likriktningen och tråkigheten” är redan på god väg att försvinna.[1]
Önskvärt är givetvis också att innerstadens offentliga byggnader – Riksdagshuset, Slottet, Operan, UD, Riddarhuset m fl - omedelbart blir nerklottrade och vandaliserade så att de nyinflyttade känner sig hemma. Kanske ett lämpligt projekt för Konstfack att ansvara för? Det finns t ex gott om barockpalats och andra vackra byggnader att vandalisera.

Kamelskötsel kan göra innerstan mindre provinsiell
Inget skulle väl kunna göra Stockholms innerstad mindre provinsiell än att en hop kamelskötare från Somalia och Sudan flyttar dit. För att underlätta deras integration på t ex Östermalm eller i Vasastan kan man ju följa den norska kommunen Lötens exempel och importera kameler. 2006 ansökte Wenche Stenseth, ansvarig för flyktingsfrågor i Löten om ett extraanslag på en miljon norska kronor för inköp av ett tiotal kameler. ”Om de skulle få utnyttja sina kamelfärdigheter skulle det underlätta deras integration” menade Stenseth.
Eftersom det enligt Er finns för många grönområden i innerstan skulle några vagnslaster sand lätt kunna förvandla t ex Hagaparkens ”130 hektar träd, gräs och stenar” till en öken, där kamelerna förhoppningsvis skulle trivas. Resten tar förmodligen den globala uppvärmningen hand om på sikt.

Minskad segregation – ”en fördel för alla stockholmare”
”Genom att bygga ihop förorterna och låta innerstaden växa kring tullarna skulle man skapa en attraktiv urban miljö som också skulle kunna motverka segregationen – till fördel för alla stockholmare. ” Ni strör svepande och till intet förpliktigande argument omkring Er: på vilket sätt skulle en minskad ”segregation vara till fördel för alla stockholmare”? Större otrygghet på gator och torg? Ökade risker att råka ut för våld, misshandel, rån, stöld etc etc? Mer stenkastning mot polis, räddningstjänst – brandkår och ambulans – och kollektivtrafik även i innerstan? Eller är det fler kebabställen Ni tänker på?



Låt Sverige bli ett enda stort Rosengård!
”Om Stockholm ska bli en riktig storstad måste segregationen brytas.”
Absolut. Fram för fler Husby, Rinkeby, Rosengård, Hammarkullen, Bergsjön, Ronna etc i innerstan.
Varför inte låta hela Sverige bli ett enda stort Rosengård! Först då torde den självutnämnda kulturella eliten – i innerstan - bli nöjd.
Mångfaldens förespråkare är ju redan på god väg att förvandla Sverige till ett mångkulturellt paradis: 1990 fanns det tre s k ”eftersatta” dvs invandrartäta områden i Sverige. 2000 var de 137 och 2006 hade de ökat till 157- varav 12 var förorter till Stockholm. 2009 fick 98 644 invandrare uppehållstillstånd - en ökning med 10 procent jämfört med 2008. Detta motsvarar tre städer av Landskronas – ytterligare en berikad, mångkulturell oas i det "tråkiga, likriktade och provinsiella" Sverige - storlek .
Varför flyttar Ni inte från Hagagatan till Rinkeby, Tensta, Husby, Skärholmen, Alby eller varför inte till Ronna? Där torde Ni ju enkelt kunna tillfredsställa Ert behov av mångkulturell berikning och få Ert lystmäte av kriminalitet, kebab mm och slipper från all ”likriktning, tråkighet och provinsialism” i innerstan!

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd

Inger-Sivs mail till Ann Persson

Mailet är en reaktion från den eminente Siv-Inger Mattson, tillägnad Ann Persson.
Dessvärre har jag ingen länk till aktuell artikel men den är publicerad i DN´s papperstidning 16 Mars 2010.

Subject: Ämne: dagens reportage om förvar av illegala flyktingar

Ann Persson

I dagens snyftreportage om förvar av icke asylberättigade "flyktingar" skriver Ni om M-A Niyutegure från Burundi, som man inte lyckats utvisa. "Hon gallskrek och utvisningen till Burundi fick avbrytas." Vidare skriver Ni: "Europadomstolen har tillfälligt upphävt det svenska utvisningsbeslutet. Ännu vet hon inte om hon får stanna i Sverige eller om hon skickas tillbaka till Burundi, där hon arbetade för mänskliga rättigheter." Ett tips: Om hon fortsätter att gallskrika får hon förmodligen permanent uppehållstillstånd. Ty det är ju så svensk invandringspoliitk fungerar. I Sverige har flyktingbegreppet som bekant redan utvidgats långt utöver FN:s flyktingkonvention och vad som helst kan betraktas som asylskäl t ex sexuell läggning. Så varför skulle inte gallskrik vara ett asylskäl? Inget är längre ägnat att förvåna i svensk invandringspoliitk.

F ö vore det väl alldeles utmärkt om frk Niyutefure återvänder till Burundi och gör en insats för sitt eget land och folk genom att fortsätta sin kamp för mänskliga rättigheter.

M v h Inger-Siv Mattson,

Klockrent brev från Inger-Siv Mattson till Henrik Dyfverman ,Redaktionen för P1

Ämne: Intervju med Michael Alonzo

Den 23 februari hade Ni ett program med Michael Alonzo som gäst.
Både Ni och hr Alonzo själv glömde att nämna hans insatser som sångare i punkgruppen Stockholms negrer och hans förflutna i filmbranschen. Det hade väl varit intressant för lyssnarna att få ta del av. Eller vad tror Ni?

Lucianatten 1994 – dvs åtta dagar efter Stureplansmassakern - framträdde Alonzo med sitt punkband och sjöng den extremt våldsfixerade sången: ”Död, död, död åt alla präktiga blonda vikingar…” Ni kommer att drabbas av en terror som kommer att förfära er och ni kommer att få bevittna mer än död…/…/ Jag hatar er, era jävla arschlen..”

I en film – givetvis finansierad med skattemedel av Svenska filminstitutet – sjöng Alonzo sången ”Fy fan svenska flicka” tillägnad alla ”blonda, vackra, blåögda, jävla kräk…”
I en intervju i filmen säger han ”Det här är vårat land. Svenskarna, dom… jag menar det e’ klart att dom får bo här också och jag har inget emot det bara dom inte försöker beblanda sig för mycket med oss, va. Dom får va’ som dom e’. Dom har sin kultur, javisst, skitbra. Käka er jävla surströmming. Det är helt OK, men inte i min port liksom. Vi e’ ju invandrare och ju mer vi lever tillsammans, ju mindre vi slipper ha svenskarna i närheten ju bättre mår vi.”
Alonzo säger att han ”lärt sej att man inte får säja så men det gör han i alla fall.”. Och han avslutar: ”Nu säjer vi vad vi tycker och ungarna lyssnar. /…/ Vi våldtar deras (svenskarnas) barn. Javisst, var så god. Dom tycker om det, faktiskt.”

Landets dåvarande mångkulturminister Marita Ulvskog tyckte det var ”olyckligt om hans arbete i kampanjen i Ungdom mot rasism blandats ihop med hans engagemang som sångare i ”Stockholms negrer.”
Det tyckte tydligen Sveriges radio också.

Alonzo påstod i programmet att ”hans sånger drog till sig nazistiska grupper.” Av citerade texter att döma var det helt andra grupperingar hans texter drog till sig!

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd.

***

Hej! här kommer svaret från Martin Dyfverman Jag hade av misstag kallat honom för Henrik Dyfverman - som väl var hans far - också verksam i SR. Det kanske är p g a namsammanblandningen han verkar så sur! Elller kan det finnas någon annan anledning?? Jag har tydligen hur som helst trampat på några ömma tår (igen) låter det som av svaret! Hälsningar Inger-Siv

***

Till Inger-Siv Mattson

Om du fortfarande tycker att detta har en betydelse idag så gläds åt
att även en sådan förtappad människa som Alonzo kan utvecklas.
Detta kanske kan ge dej en lite mer förhoppningsfull och mindre
fördomsfull syn på dina medmänniskor.

Hälsningar

Martin Dyfverman
Prod SR P1