UTMANINGEN DEL7 Genetaborna behöver inte lära sig svenska. Arabiska eller assyriska/syrianska fungerar utmärkt för att få hjälp i livsmedelsaffären, på konditoriet, i vårdcentralen eller pizzabutiken. En äldre kvinna klädd i grå rock har drabbats av svindel bland matvarorna i butiken i Geneta centrum.
Hon får hjälp av Lamiyaa Lahdo att sätta sig och en kaka att knapra på. Damen har diabetes. Tackorden väller fram på arabiska till Lamiyaa som ofta får plocka fram sina språkkunskaper. Särskilt viktigt blir det när nyanlända flyktingar kommer in i butiken. – Jag kan visa dom var sakerna står och för klara vad det finns för innehåll, säger Lamiyaa.
Pizzabutiken i Geneta centrum drivs av Can Afram. Han är i färd med att få ut en massa lahm aadjin, småpizzor på arabiskt vis, fast utan ost. De boende i området kommer över med köttfärsen och han bakar botten som färsen smetas ut på. Pizzor är inte längre det mest eftertraktade bland kunderna som till 80 procent talar arabiska eller ”suryoyo” (assyriska/syrianska). – De får service, och mycket babbel, skämtar Can Afram. När han tog över såg kundutbudet annorlunda ut i området. – Förut fanns det många svenskar, men de har flyttat, säger han och suckar.
Ute i centrum har det hunnit bli eftermiddag. Då och då korsar någon enstaka person torget. Joseph Shahin har drivit tobaksaffären i centrum sedan år 1995. I takt med ett ökat antal nyanlända flyktingar från Irak har hans kunskaper i arabiska språket använts till annat än att sälja varor. –Ibland har de papper med sig från migrationsverket som man får hjälpa dem att översätta. Han har också posthantering i butiken. Och inte sällan får han visa hur det ska gå till för att få iväg ett paket. Att prata andra språk är inte enbart positivt. – Det är inte bra, man glömmer nästan svenskan, säger Joseph.
Källa: www.lt.se
