Nacka den 18 mars 2010
Dagens Nyheter
Kulturredaktion Bo Madestrand
Ämne: ”Innerstaden måste växa ihop med förorten”
Med anledning av Er kolumn på ”Idé och kritik” i DN den 17 mars har jag följande kommentarer.
”…Stockholms innerstad har blivit en etniskt rensad enklav för en välbärgad elit. Det gör staden likriktad, tråkig och provinsiell.”
Visst vore det önskvärt om det blev lika roligt i innerstaden som det är i Husby, Rinkeby, Tensta m fl m fl berikade och berikande förorter.
Något att se fram emot är t ex kat-försäljning på Hötorget precis som på torget i Rinkeby.
Det rika och segregerade Östermalm skall givetvis inte skonas. Varför inte bygga om Östermalmshallen till en moské? Saudiern Sheik Mohammed al-Almoudi har ju redan köpt och rivit den fastighet på Östermalmstorg, där den anrika Folkan-teatern en gång låg. Al-Almoudis byggbolag Peab bygger nu ett kontorskomplex med galleria så ”likriktningen och tråkigheten” är redan på god väg att försvinna.[1]
Önskvärt är givetvis också att innerstadens offentliga byggnader – Riksdagshuset, Slottet, Operan, UD, Riddarhuset m fl - omedelbart blir nerklottrade och vandaliserade så att de nyinflyttade känner sig hemma. Kanske ett lämpligt projekt för Konstfack att ansvara för? Det finns t ex gott om barockpalats och andra vackra byggnader att vandalisera.
Kamelskötsel kan göra innerstan mindre provinsiell
Inget skulle väl kunna göra Stockholms innerstad mindre provinsiell än att en hop kamelskötare från Somalia och Sudan flyttar dit. För att underlätta deras integration på t ex Östermalm eller i Vasastan kan man ju följa den norska kommunen Lötens exempel och importera kameler. 2006 ansökte Wenche Stenseth, ansvarig för flyktingsfrågor i Löten om ett extraanslag på en miljon norska kronor för inköp av ett tiotal kameler. ”Om de skulle få utnyttja sina kamelfärdigheter skulle det underlätta deras integration” menade Stenseth.
Eftersom det enligt Er finns för många grönområden i innerstan skulle några vagnslaster sand lätt kunna förvandla t ex Hagaparkens ”130 hektar träd, gräs och stenar” till en öken, där kamelerna förhoppningsvis skulle trivas. Resten tar förmodligen den globala uppvärmningen hand om på sikt.
Minskad segregation – ”en fördel för alla stockholmare”
”Genom att bygga ihop förorterna och låta innerstaden växa kring tullarna skulle man skapa en attraktiv urban miljö som också skulle kunna motverka segregationen – till fördel för alla stockholmare. ” Ni strör svepande och till intet förpliktigande argument omkring Er: på vilket sätt skulle en minskad ”segregation vara till fördel för alla stockholmare”? Större otrygghet på gator och torg? Ökade risker att råka ut för våld, misshandel, rån, stöld etc etc? Mer stenkastning mot polis, räddningstjänst – brandkår och ambulans – och kollektivtrafik även i innerstan? Eller är det fler kebabställen Ni tänker på?
Låt Sverige bli ett enda stort Rosengård!
”Om Stockholm ska bli en riktig storstad måste segregationen brytas.”
Absolut. Fram för fler Husby, Rinkeby, Rosengård, Hammarkullen, Bergsjön, Ronna etc i innerstan.
Varför inte låta hela Sverige bli ett enda stort Rosengård! Först då torde den självutnämnda kulturella eliten – i innerstan - bli nöjd.
Mångfaldens förespråkare är ju redan på god väg att förvandla Sverige till ett mångkulturellt paradis: 1990 fanns det tre s k ”eftersatta” dvs invandrartäta områden i Sverige. 2000 var de 137 och 2006 hade de ökat till 157- varav 12 var förorter till Stockholm. 2009 fick 98 644 invandrare uppehållstillstånd - en ökning med 10 procent jämfört med 2008. Detta motsvarar tre städer av Landskronas – ytterligare en berikad, mångkulturell oas i det "tråkiga, likriktade och provinsiella" Sverige - storlek .
Varför flyttar Ni inte från Hagagatan till Rinkeby, Tensta, Husby, Skärholmen, Alby eller varför inte till Ronna? Där torde Ni ju enkelt kunna tillfredsställa Ert behov av mångkulturell berikning och få Ert lystmäte av kriminalitet, kebab mm och slipper från all ”likriktning, tråkighet och provinsialism” i innerstan!
Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd